Äntligen har vi slagit in på Bättringsvägen!

Imorse vaknade Annie mer eller mindre feberfri (strax under 38) och förhållandevis piggelin jämfört med de senaste dagarnas komaliknande tillstånd. Underbart! Natten till igår hade hon sovit i tio-minutersintervaller och hållit mamma och pappa (mest pappa ska erkännas) vakna större delen av natten så det kändes verkligen behövligt för samtliga att det vände någon gång. Idag är hon enormt snorig, hostar och matvägrar men som sagt, bara febern håller sig borta ska vi nog få bukt med det andra också! Det är aldrig kul med sjuka barn men vi ska kanske vara glada att vi klarat oss så bra som vi har i vinter, antar att denna pärs bara var att vänta...